När försvinner känslan?
När försvinner den här känslan att allt var bättre innan alla förändringar? När kommer jag sluta oroa mig för att det här var bland det sämsta valet jag någonsin gjort i mitt liv? Kommer jag någonsin börja trivas och ha kul, som förr? Eller kommer det alltid vara som idag, att jag bara glider med? Glider med och gör det som alla andra gör, gör det som måste göras? Kommer jag någon gång börja uppskatta det jag har idag?
Det har ju ändå gått mer än ett halvår nu, men istället för att vänja sig, så känns varje dag bara värre och värre, troligen för att jag mer och mer inser att this is it, bättre än såhär kommer det inte bli. Visst skulle jag kunna anstränga mig mer, men alla människor funkar helt enkelt inte tillsammans.
Det har ju ändå gått mer än ett halvår nu, men istället för att vänja sig, så känns varje dag bara värre och värre, troligen för att jag mer och mer inser att this is it, bättre än såhär kommer det inte bli. Visst skulle jag kunna anstränga mig mer, men alla människor funkar helt enkelt inte tillsammans.
Där fick ni visst lite tankar hörreni. Tolka dem hur ni vill :)
Idag är jag fortfarande sjuk. Som tur är så är det bättre i alla fall,
får hoppas på att jag går till skolan i morgon, annars blir det väl på torsdag i quess.
Idag är jag fortfarande sjuk. Som tur är så är det bättre i alla fall,
får hoppas på att jag går till skolan i morgon, annars blir det väl på torsdag i quess.
Och sen måste jag ju bara säga grattis till världens underbaraste Josefin som fyller 17 år idag! :D
Kommentarer
Trackback